Idegran

Idegranen Taxus baccata är ett träd som tål hård beskärning och kan formklippas, och som därför med fördel kan användas för häckar och formklippta buskar i trädgården. Nere på kontintenten finns till och med exempel på stora labyrinter skapade av formklippt idegran. Det förekommer också att man planterar idegran och låter den växa mer vild, antingen som solitär eller i grupp. I England finns en lång tradition att plantera idegran på kyrkogårdar och det är ganska vanligt även här i Sverige. Över lag passar idegran bra där man vill ha en städegrön växt, eftersom det här barrträdet står friskt och grönt året om. Under delar av året har den dessutom vackra röda bär (fröhyllen) som kontrasterar fint mot det mörkgröna.

När vi i Sverige talar om idegran avser vi vanligen arten Taxus baccata, eftersom den växer vild här i landet. Släktet idegran (Taxus) innehåller dock betydligt fler arter än så, till exempel Taxus globosa som är en idegran hemmahörandes i Mexiko och Taxus Wallichiana som växer i Himalaya. I den här artikeln kommer vi att inrikta oss på Taxus baccata, men det är bra att vara medveten om att det även finns andra idegranar. Åtminstone vissa av dem existerar inte bara i det vilda utan dyker också upp i trädgårdshandeln, så gäller alltså att hålla koll på vad man köper, så att man vet vad det är för art (och eventuell kultivar) man har att göra med.

Många av idegransarterna har blivit populära prydnadsväxter, och det finns också en lång tradition att använda trä från idegran för att tillverka pilpågar. Det finns över 400 namngivna kultivarer av idegran, varav de flesta kommer från antingen T. baccata eller från den japanska idegranen T. cuspidata. Det förekommer också hybrider i trädgårdshandeln, framförallt Taxus × media som är en hybrid mellan just T. baccata och T. cuspidata.

Tips! Vissa kultivarer har gulgröna barr istället för mörkgröna och är kända som guldidegranar eller gyllene idegran.

Utbredningsområde och habitat för idegranen Taxus baccata

Det naturliga utbredningsområdet för idegranen Taxus baccata inkluderar stora delar av Europa, liksom mindre områden i norra Afrika och västra Asien (framförallt Kaukasus, Mindre Asien och norra Iran).

Om vi tittar på hela idegranens utbredningsområde, inte bara i Sverige, så hittar vi den från låglandet och upp till cirka 2 500 meter över havet.

Vild idegran i Sverige

Efter den senaste istiden anlände de första idegranarna troligen till Sverige kring år 7 500 f. Kr., då inlandsisen hunnit försvinna från den södra delen av landet. Under den Atlantiska värmeperioden kunde den sprida sig hela vägen upp till sydöstra Norrland, men sedan ändrades klimatet och blev kallare, så idegranens utbredningsområde i Sverige krypte igen.

I Sverige går numera den norra gränsen för vild idegran i Dalarna, och den växer huvusakligen längs kusten – både västkusten och östkusten. Det finns dock även en del populationer vid den stora sjön Vättern, vilka tros vara ett bronsåldersrudiment, och ett bestånd i Dalsland i inlandet.

Värt att notera är att även om idegranen i Sverige mest hittas i kustområden snarare än i inlandet så gillar den inte utsatta läge i utpräglat marina miljöer, och det finns

Idegranen förekommer i förhållandevis stora bestånd på både Öland och Gotland, och idegran är Gotlands landskapsträd.

Idegran är fridlyst i följande län:

• Blekinge län
• Gävleborgs län
• Hallands län
• Skåne län
• Södermanlands län
• Uppsala län
• Värmlands län
• Västra Götalands län
• Örebro län

Beskrivning av idegranen Taxus baccata

Storlek

En idegran kan bli åtminstone 10-20 meter hög. Den växer långsamt, men kan bli både hög och tjock över tid. De finns berömda idegranar vars stammar är flera meter i diameter, men de är också mycket gamla. Så gamla idegranar har vanligen håliga stammar. I Sverige är det ovanligt att se idegranar som är tjockare än cirka 30 cm, men det finns en del undantag, till exempel ett gammalt exemplar i Skåne vars diameter överstiger en meter.

Bark

Idegranens bark är brun och fjällig. Det här är ett träd vars bark är ganska tunn och mjuk.

Blad (barr)

• Det här är en städesgrön barrväxt. Den behåller alltså sina barr och är grön året runt, vilket har bidragit till att göra den till en populär häckväxt för platser där man vill ha insynsskydd året runt.
• Barren är lansettformade och platta, och blir 1-4 cm långa men bara 2-3 mm breda. Jämfört med den vanliga granen (Picea abies) får idegranen tämligen mjuka barr.
• På våren kommer nya skott med ljust gröna barr. Under sommaren skiftar de nyans och blir mörkt gröna, samma färg som de äldre skotten på idegranen. Under vintern kan det hända att barren på en idegran blir ännu mörkare än under sommaren.
• Ovansidan av varje barr är glansig.
• Barren på en idegran sitter i spiraler runt kvisten. Spiralmönstret är som tydligast på färska vertikala skott. Att barren är vridna så att de bildar två plan (ett på vardera sida om kvisten) gör att spiralmönstret blir svårare att upptäcka på äldre skott.

Viktigt: Det finns kultivarer av idegran där barren ser annorlunda ut än vad som beskrivits ovan.

Blommor

• Blommorna är små och diskreta.
• Idegranen är oftast tvåbyggare, vilket innebär att vissa plantor endast har honblommor och andra plantor endast har hanblommor. Det finns dock undantag – vissa plantor producerar både hon- och hanblommor och är alltså sambyggare. De förekommer också att plantor som varit tvåbyggare under hela sitt liv övergår till att bli sambyggare när de blir mycket gamla, men det är ovanligt.
• Idegranens pollen sprids med vinden. Det finns personer som är allergiska mot idegranspollen och det kan också trigga astmaattacker. Vissa trädgårdsodlare föredrar därför att ha idegranar som endast får honblommor, eftersom de inte producerar något pollen.

Arillus och frö (idegranens ”bär”)

Honblomman utvecklar ett frö som sitter i en arillus (fröhylle). Detta fröhylle, som påminner mycket om ett bär, är starkt rött och 8-15 mm stort. I ena änden finns en öppning där man kan se fröet. Det finns bara ett frö per arillus, och fröet är 4-7 mm långt.

Viktigt: Vissa kultivarer producerar inte några ”bär”.

Övrigt

Idegranen lockar inte till sig pollinerande insekter, men den kan ändå vara viktig för insektslivet i ett område eftersom vissa fjärilar lägger sina ägg på idegranen så att deras larver ska ha något att äta när de kläcks. Ett exempel på en fjäril som uppskattar idegran är fruktträdslavmätaren (Peribatodes rhomboidaria).

Skötselråd för en idegranshäck (Taxus baccata)

Läge

• Idegranen är tålig mot luftföroreningar och vägsalt, och därför ett vanligt val när man vill ha en tjock städesgrön häck som skydd mot traffikerade vägar.
• Idegranen klarar av kustnära områden.

Ljus

Idegranen brukar kunna överleva i allt från full sol till skuggiga lägen, men den växer inte bra om det är alltför skuggigt. Om man har en etablerad idegran och sedan ändrar något i trädgården så att den hamnar i skugga kan det alltså hända att den visserligen överlever men slutar växa till sig.

Jordmån

Den ideala jorden för idegran är näringsrik, har mycket mull i sig och dränerar väl. Kalk i jorden brukar vara ett plus.

Gödsling

Gödsla med fullgödsel på våren, kring midsommar och sent i juli månad.

Vattning

Låt inte jorden torka ut helt mellan vattningarna; idegranen mår bäst i fuktig jord. Att hålla jorden fuktig är extra viktigt för nyligen anläggda idegranshäckar som inte hunnit etablera ett rotsystem ännu.

Beskärning av idegranshäck

• Idegranen tål att beskäras hårt, men om du har en nyplanterad idegranshäck är det bättre att redan tidigt börja beskära den ofta men lite för att uppmuntra tät tillväxt och slippa utsätta den för stora radikala beskärningar.
• Det går mycket bra att använda idegran för formklippta häckar och buskar. Det går att skapa många olika former, kanter och mönster om man så vill.
• Det finns två perioder på året som är ideala för att beskära idegran. Den första är på vårvintern, innan tillväxtsäsongen har kommit igång. Den andra är den så kallade JAS-perioden, det vill säga juli-augusit-september.
• Du behöver inte beskära häcken på höjden föränn den nått den höjd du vill att den ska ha.
• När du beskär din idegranshäck, klipp gärna så att den blir lite smalare upptill än nedtill. Det minskar risken för att nederdelen ska få för lite ljus.
• Tänk på att idegranen, inklusive barren, är giftig. Använd handskar när du beskär den, och lämna inte kvar avklippta pinnar och dylikt där barn och husdjur kan hitta dem och lockas att leka med dem.
• Eftersom idegranen växer långsamt (särskilt om den inte står i full sol) rekommenderar vi att du klipper med vanlig häcksax. Med en eldriven häcksax är det mycket enklare att råka göra ett stort misstag som sedan kommer att synas i många år.

Förökning

Idegran kan förökas genom frösådd eller sticklingar.

Att anlägga en idegranshäck

När är det bäst att plantera i en idegranshäck?

• En idegranshäck kan planteras under tidig vår eller sen höst. Det är dock viktigt att inte vara alltför tidigt eller alltför sent ute, för det är inte bra om jorden fryser mycket snart efter planteringen.
• Vatten som samlats på botten av planteringsfåran innan plantering är negativt för plantorna, så har det regnat mycket efter att man grävt sin fåra kan man behöva vänta tills det har dränerat bort.

Förberedelser

• Rensa bort ogräs och annat som skulle kunna konkurrera med plantorna om näringen i jorden. Det är bäst om de unga plantorna slipper konkurrenter inom en halvmeters avstånd i alla riktningar.
• Förbättra den vanliga trädgårdsjorden genom att blanda upp den med mull och planteringsjord. Lös jord gör det enklar för plantorna att utveckla sina rötter.

Plantering

• Fukta gärna jorden lite strax innan planteringen, men gör den inte plaskvåt. Att ha en massa vatten ansamlat i fåran när man sätter ned plantorna rekommenderas inte.
• Plantor för en idegranshäck brukar man sätta i en fåra. Om dina plantor har rotboll ska toppen av rotbollen hamna strax under markytan – inte djupare än så.
• Man kan plantera plantorna i en rak linje eller i ett sicksackmönster. Sicksackmönster används när man snabbare vill etablera en tät idegranshäck. Det går åt fler plantor med denna metod så det blir dyrare och du måste också gräva en bredare fåra. Om du skulle ha satt fyra plantor på en rak linje bör du sätta sex stycken om du planterar i sicksack, osv.
• När du placerat en planta korrekt, täck den med jord och trampa därefter varsamt till jorden så att plantan står stadigare. Kontrollera att plantan står rätt upp. Efter att alla plantor planteras, kontrollera häcken igen och justera vid behov. Bäst är om man är minst två personer som hjälps åt med att plantera häcken, så att en kan hålla plantan rätt medan den andra fyller på med jord och trampar till den.
• Vattna direkt efter planteringen.

Särskild info gällande barrotade plantor

• Om du köpt barrotade plantor bör du plantera dem så snart de levererats eller skydda dem väl i väntan på plantering. Be gärna om mer specifika råd från plantskolan, de vet bäst vad just deras plantor är vana vid och behöver.
• När man planterar barrotad idegran behöver fåran vara djup. Det ska finnas gott om lucker jord för plantan att etablera sina rötter i.
• Gödsel kan skada barrotade plantor.

Att ta hand om en nyplanterad idegranshäck

• I början är plantorna extra känsliga mot att torka ut, men också mot att bli dränkta och tvingas stå i för blöt jord. Det gäller alltså att vattna korrekt.
• Om du har planterat på hösten och jorden fryser, sluta vattna. Det samma gäller om du planterat på våren och det kommer någon plötslig köldknäpp som påverkar jorden.
• Rensa bort ogräs inom en halvmeter från idegransplantorna så att de slipper konkurrera med andra växter. När de hunnit etablera sig kommer det att bli bättre på att konkurrera, men i början kan det vara tufft för dem.
• Beskär hellre ofta och lite (under rätt delar av året) än att vänta länge och sedan behöva göra radikala ingrepp.

Är idegranen giftig?

• Ja, stora delar av idegranen är giftiga för människan och en del djur. Detta inkluderar bland annat barr och frön. Själva fruktköttet i ”bäret” (fröhyllet) är inte giftigt, men fröet innuti är giftigt så av säkerhetsskäl brukar vi människor avstå från att äta idegransbär och man vill inte heller ha idegran växande vid betesmarker. Det finns dock människor som äter fruktköttet, fast utan fröna. Skulle man råka bita i ett frö utsöndras en mycket otrevlig smak som fungerar som varning, men även den lilla mängd gift som läcker ut då kan vara tillräckligt för att ge besvär.
• Idegranen innehåller flera olika ämnen som är giftiga för människor och många djur, och ett av dem alkaloiden taxin.
• Både hästar och kor är känsliga mot idegranens gift och kan dö av att äta idegran. Hos hästar brukar sjukdomsförloppet vara extra snabbt. Att plantera idegran i betesområden rekommenderas därför inte.
• Både hjortdjur och hardjur äta idegran utan att skadas, och betar gärna unga idegransplantor, vilket kan vara bra att ta i beaktande när man anlägger en idegranshäck.
• Många fåglar, inlusive trastar, kan äta både frö och bär utan att bli sjuka. Hypotesen är att det giftiga fröet passerar intakt genom fågelns matsmältningskanal. Fåglar är viktiga fröspridare för idegranen, och det finns tecken på att idegransfrön gror bättre om de ”planteras” på detta vis istället för direkt från trädet.
• Taxaner är en grupp cellgifter som utvinns ur idegranens bark och används vid behandling av vissa cancerformer, bland annat äggstockscancer, bröstcancer och Kaposis sarkom. Dessa cellgifter används framförallt för att förhindra att tumörer sprids efter kirurgi och/eller strålbehandling, särskilt när det rör sig om metastaserande svårbehandlad cancer.

Idegranens virke

Idegranens virke är rödbrunt. Det är både hårt och elastiskt samtidigt, och förr var det därför mycket vanligt att man valde idegransvirke för att tillverka pilbågar, särskilt långa sådana.