Snabblänkar
Liten stefanandra är en lågväxande buske som framförallt används som marktäckare och för att skapa låga yviga häckar. Det är inte en ren art utan det rör sig om en kultivar: Neillia incisa ’Crispa’.
Liten stefanandra används ofta på platser i trädgården som är lite knepiga, till exempel torra slänter som behöver en marktäckare, längs trappor och där man vill att en tålig buske väller ut över en låg kantmur från en nivå till nästa. Det går också att använda liten stefandra i halvskuggiga lägen under buskar och träd.
Om man planterar liten stefanandra som häck är tumregeln 3-4 plantor per löpmeter. När man använder den som marktäckare brukar man plantera 4-5 plantor per kvadratmeter.
Familj
Rosväxter
Rosaceae
Släkte
Klockspireor
Neillia
Art
Neillia incisa
Kultivar
Neillia incisa ’Crispa’
Förr var Stephanandra ett eget släkte, men numera har alla de arterna flyttats in i släktet Neillia. Den art som förr hette Stephanandra incisa har alltså bytt namn till Neillia incisa, och kultivaren Stephanandra incisa ’Crispa’ har följdaktligen blivit Neillia incisa ’Crispa’.
I Sverige räknas liten stefandra som härdig i odlingszon I-V. Att växa i odlingszon fem kan dock vara lite tufft för den, så man bör lägga extra omsorg på att alla andra parametrar är optimala, och välja bort de mer utsatta lägena i den odlingszonen om man vill ha en stark och fin häck.
Bäst brukar lite stefanandra trivas i halvskugga, men sol fungerar också. Även lägen som är lite skuggigare än halvskugga kan fungera, men blomningen är trolig att bli reducerad.
Liten stefandra passar inte där man vill ha en hög häck, eftersom den inte brukar bli högre än 50-80 cm som fullvuxen (undantagsvis någon meter).
Liten stefanandra är inte en buxbomsliknande buske och den passar inte där man vill kunna formklippa fram en tät, grön, slät vägg. Istället är det här en buske som bildar ett ganska trassligt vävande grenverk. Växtsättet är överhängande. Under de första åren efter planteringen växer grenarna mot marken, men varje år hamnar nya bågformade grenar ovanpå förra årets lager, så över tid ökar plantan på höjden och de nya grenarna börjar hamna jämförelsevis långt från markytan.
Liten stefanandra får finflikiga och krusiga blad som är gröna på sommaren och sedan utvecklar vackra nyanser av gult och orange under hösten. Därefter faller de av, så den här busken passar inte där man vill ha en vintergrön eller städesgrön häck.
Liten stefandra är en blommande buske, men den får inte några gigantiska blomster i knalliga färger. I maj-juni översållas den istället av massor av små grönvita blommor som sitter i klasar.
Jorden bör vara näringsrik, mullrik och väldränerande. För att hålla näringsnivån uppe bör man gödsla varje vår. Ibland är detta inte tillräckligt, och man behöver tillföra flytande näringslösning under sommaren. Tecken på att häcken inte får tillräckligt med näring är att den blir missfärgad och inte växer till sig med normalfart.
Liten stefanandra är ganska bra på att hantera torka, men under längre torrperioder kan man gärna hjälpa den genom att vattna.
Kring en nyplanterad häck bör man rensa bort ogräset regelbundet, eftersom det är svårare för buskarna att etablera sig om de samtidigt måste konkurrera med ogräs. När en häck av liten stefanandra väl har blivit väletablerad brukar den däremot vara väldigt bra på att förhindra ogräs från att komma upp.
Liten stefanandra tål kraftig beskärning.
Nej, den vilda arten har sitt ursprung i sydöstra Asien, i bland annat Japan, Kina, Taiwan och den koreanska halvön. I naturen växer den framförallt i de nedre sektionerna av bergssluttningar. Den trivs extra bra nära bergsbäckar och liknande vattendrag.