Snabblänkar
Ölandstok (Dasiphora fruticosa) är en flerårig buske i familjen rosväxter som blivit en populär prydnadsväxt och som med fördel kan användas för låga friväxande häckar. Ölandstoken blir bara någon meter hög, så den passar endast för låga häckar och används till exempel inte som insynskydd, bullerskydd eller lähäck. Det är en lövfällande art, så den kommer inte att hålla sig grön året runt.
Över lag är ölandstoken en tålig buske som inte kräver mycket ompyssling, så det är inte förvånande att den planteras i så många kommunala parker, på skolgårdar och liknande grönområden i städerna. Den är anpassad efter att hantera vårt vinterklimat klimat, och brukar dessutom uitan knot överleva normala värme- och torrperioder under sommaren även om man inte håller sig till det perfekta vattningschemat. Den är inte en invasiv art som börjar sprida sig okontrollerat, är inte en taggbuske som river förskolebarn och den får inte heller några giftiga bär som små händer kan lockas att stoppa i munnen. Som bonus brukar betande djur, till exempel harar, bara äta ölandstok om de verkligen är desperata efter mat.
Ölandstoken har odlats som prydnadsväxt åtminstone sedan 1700-talet, men i slutat av 1900-talet dalade intresset för den bland svenska trädgårdodlare just för att den blivit så starkt etablerad som ”kommunalförvaltningens älsklingsbuske” och många associerade den med högst funktionella men samtidigt småtråkiga platser som entrén till Folktandvården. Numera har den dock börjat få ett uppsving igen som älskad retrobuske, och många har på nytt insett att alla de där egenskaperna som gjorde den till det självklara valet för förskolegårdarna på 1980-talet faktiskt är väldigt attraktiva även för våra trädgårdar, särskilt om där ska vistas barn och husdjur, och man inte har oceaner av tid att lägga på trädgårdskötsel. Som bonus kan nämnas att fjärilar och många andra pollinerande insekter gillar blommorna, och eftersom ölandstoken får många blommor och har en så lång blomgsäsong kan den betyda mycket om man vill stötta pollinatorerna i närområdet.
Dessutom har det blivit enklare att få tag på kultivarer av ölandstok, så man kan välja något lite annorlunda om man så vill, till exempel en ölandstok som blommar med rosa blommor. Ett annat tips är att blanda ölandstok med andra små och medelstora häckväxter för en mer omväxlande häck där de olika plantorna kan lyfta fram och kontrastera varandra.
Ölandstoken Dasiphora fruticosa är inte endemisk till Öland utan förekommer över en betydande del av den tempererade klimatzonen på det norra halvklotet. I Sverige växer den vild på Öland och Gotland, och i vårt grannland Finland förekommer den på Åland.
Bra att känna till är att många trädgårdsbutiker fortfarande säljer ölandstok under det gamla namnet Potentilla fruticosa istället för Dasiphora fruticosa. Ölandstoken brukade ingå i släktet Potentilla (Fingerörtssläktet) men den har nu, tillsammans med vissa andra närbesläktade arter, fyttats till Dasiphora – ett släkte särskilt för tokarter.
Det finns för närvarande två erkända underarter av ölandstok och långt över hundra olika kultivarer, så när du köper ölandstok är det en bra idé att kontrollera mer exakt vad det är du köper så att du vet vad du har att förvänta dig vad gäller utseende, växtsätt, skötselbehov, med mera. I den här artikel kommer vi huvudsakligen att fokusera på ölandstoken D. Fruticosa ssp. fructiosa vilket är den underart som växer vild i Sverige och i vårt närområde. Den blir uppemot en meter hög, får gula blommor och blommar rikligt under en stor del av sommarsäsongen. När det gäller kultivarerna så finns det till exempel sorter som får andra färger på blommorna, såsom vitt, rosa eller orange.
Ölandstoken Dasiphora fruticosa blir uppemot en meter hög, och passar alltså inte där man vill ha en hög häck eller högt buskage.
Den har vanligen ett upprätt växtsätt, men under svåra förhållanden kan den istället hålla sig låg och sprida ut sig längs marken istället för att nå sin fulla potential på höjden.
När plantan blir äldre börjar barken falla sönder i strimlor.
Det här är en lövfällande art som tappar sina blad inför vintersäsongen.
Under sommarsäsongen har ölandstoken ett tätt bladverk.
Både blad och unga grenar är täckta av fina, silkesaktiga hår som bara är någon milimeter långa.
Bladen kan skördas och användas till örtte. I skönthets- och hälsokostbranscherna säljs det som ”kuril tea” och tillskrivs en lång rad välgörande egenskaper.
Blommorna är gula eller blekgula och påminner om smörblommor. Varje blomma är har fem kronblad och är ungefär 2-3 cm i diameter. Ölandstoken blommar under en stor del av sommaren och får rikligt med blommor. Varje blomma är inte så stor, men eftersom busken får så många samtidigt blir de ändå till ett rejält blickfång i trädgården. Ibland sitter blommorna kvar ända tills första frosten på hösten.
Blommornas nektar gillas av bland annat fjärilar och honungsbin.
Ölandstoken producerar kluster av små, oansenliga nötfrukter (achene) som sprids tillsammans med fröet. Det rör sig om en torr liten nötfrukt som är täckt av långa hår.
Det finns exempel på Dasiphora fruticosa som växer i växtzon åtta i Sverige, men de för en prekär tillvaro och ölandstoken räknas inte som härdig till och med växtzon åtta. Upp till och med växtzon sex bör man dock med fog kunna förvänta sig att den är härdig, såvida man inte sätter den i ett väldigt utsatt läge, ger den usel jord, etc.
Tänk på att andra rekommendationer kan gälla för kultivarer.
Ölandstoken tål både sol och halvskugga, men ett soligt läge ger bättre blomning.
Ölandstok har inte några komplicerade krav på jordmånen och den kan anpassa sig till många olika jordtyper. Vill du ge din ölandstok allra bäst förusättningar planterar du den i sandhaltig god trädgårdsjord som dränerar väl och inte är alltför fuktig. Om jorden är för lerhaltig kan de resultera i reducerad blomning.
Man bör beskära ölandstoken en gång per år för att uppmuntra riklig blomning.
Om du flyttar in i en trädgård där det finns en gammal vanvårdad risig ölandstokhäck från 1970-talet så tappa inte hoppet – det kan gå att få den fin igen med en kombination av tur, tid och arbete.
En metod är att göra en radikal beskärning på vårvintern och kapa allt som växer högre än 10-15 cm ovanför marken. Sedan får ölandstoken växa upp igen på nytt, och du kan beskära den mer varsamt under processen för att uppmuntra ett tätare växtsätt och mer grönska.
En annan metod är att gallra ur de äldsta grenarna men låta resten vara kvar, och sedan använda sig av vanlig beskärning under de kommande åren för att uppmuntra ett tätare växtsätt och mer grönska.
Oavsett vilken metod du väljer så bör du kombinera den med att ge din ölandstokshäck så bra omständigheter som möjligt. Rensa bort ogräs som konkurrerar med den om näring, genomför en rejäl jordförbättring på våren och se till att häcken får tillräckligt med vatten under sommaren.
Du kan föröka ölandstok genom att skapa avläggare.
Steg 1: Böj ned en gren från busken mot marken, och täck den del av grenen som är vid marken med jord. Du kommer att behöva använda en sten eller liknande för att tynga ned grenen och se till att den stannar kvar under jorden.
Steg 2: Den del av grenen som nu är täckt av jord kommer över tid att börja utveckla rötter.
Steg 3: Så småningom har du en rotad planta som går att klippa loss, gräva upp och flytta.
Som nämnt ovan delas arten Dasiphora fruticosa upp i två underarter:
Vissa experter godkänner inte Dasiphora fruticosa floribunda som en underart, utan ser allt som samma art och anser floribunda ska klassas som en variant snarare än en underart.
Eftersom ölandstok är en så omtyckt prydnadsväxt har många olika kultivarer tagits till vara och är tillgängliga i trädgårdshandeln. Vissa trädgårdsbutiker inte säljer inte ens den rena arten, utan har endast kultivarer i sortimentet. Det gäller alltså att ha koll på vad det är man köper, för kultivarerna skiljer sig åt vad gäller växtsätt, blomfärg, härdighet, skötselråd, med mera. Det går till exempel att hitta ölandstokskultivarer som får vita, rosa, rosaröda eller orangea blommor, och sådana där blommorna blir mycket större än normalt. Vissa kultivarer är tänkta som marktäckare snarare än buskar eller är framtagna för att vara småbuskar i ett stenparti.
Som trivia kan nämnas att många av de kultivarer som fortfarande är populära idag härstammar från växtmaterial som samlades in i västra Kina av Reginald John Farrer (1880-1920) i början av 1900-talet och planterades i North Yorkshire, England. Det är särskilt vanligt att ölandstokar med orange eller rödaktiga blommor härstammar från hans expeditioner.
Här nedanför hittar du några exempel på de många kultivarer som existerar av ölandstok. Listorna är på intet vis uttömmande utan ger bara några exempel på kultivarer i de olika blomfärgerna gult, vitt, rosa, orange och rött.