Ungersk syrén

Ungersk syrén (Syringa josikaea) tillhör samma släkte som den vanliga bondsyrénen (Syringa vulgaris), men växer sig tätare och har därför blivit ett populärt val när man vill ha en syrénhäck eller syrénbuskage som ger bra insynsskydd. Den går bra att hålla som klippt syrénhäck, men blir också vacker mer friväxande. Detta är en mångsidig syrén som passar både som solitär, buskage, häck och för att skapa bersåer. Man kan till och med stamma upp den så att den växer som ett litet, flerstammigt och ganska knotigt träd.

I de vilda växer ungersk syrén en bra bit söder om Sverige, närmare bestämt i Ukraina och Rumänien (inte i Ungern), men den är anpassad till bergstrakter och klarar av kalla vintrar. I Sverige har den visat sig vara härdig till och med växtzon sex, en växtzon som inkluderar platser som Östersund vid Storsjön och Luleå och Haparanda längs Österjökusten.

Vilda bestånd av S. josikaea hittas endast i västra Ukraina (i bergskedjan Karpaterna) samt i nordvästra Rumänien (i Apusenibergen), från ungefär 300 meter över havet till nästan 1100 meters höjd. Den föredrar våtmarker längs vattendrag, där den får mer ljus än vad den skulle få inne i skogen. Detta är bra att tänka på när man planterar ungersk syrén i sin trädgård – bäst utvecklar den sig om man väljer ett soligt läge. Den brukar kunna hantera halvskugga också, men det är inte lika gynnsamt för den.

Viktigt att inte skada de vilda bestånden

S. josikaea är en rödlistad art som IUCN Red List klassificerar som starkt hotad. Det är alltså viktigt att man köper odlade exemplar om man vill ha ungersk syrén, eftersom handel med rödlistade arter från det vilda skadar de vilda bestånden.

Hybrider och kultivarer

I den här artikeln kommer vi att fokusera på den rena arten S. josikaea. I trädgårdshandeln kan det dock hända att du också träffar på hybrider och kultivarer, så ta en extra titt på etiketten innan du köper någon ungersk syrén så att du vet vad det är du köper och vad du kan förvänta dig vad gäller utseende, växtsätt, härdighet, skötselråd, etcetera. Exempel på kultivarer som är populära i Sverige är Oden, Odensala och Måttsund. Syringa × josiflexa är inte någon kultivar utan en hybrid av S. josikaea och den nära besläktade kinesiska syrénen S. komarowii.

Beskrivning av S. josikaea

Växtsätt

Det här är en kraftig buske som blir 2-4 meter hög, fast man kan beskära den som att den växer som ett litet flerstammig träd istället om man så föredrar. Artens naturliga växtsätt är upprätt och brett, på ett rundat vis, med kraftiga grenar. Den blir tätare än en bondsyrén och är därför extra populär för häckar och buskage som man vill ska vara täta.

Blad

  • Det här är en lövfällande art och passar inte där man vill ha en städesgrön häck.
  • Jämfört med bondsyrénen brukar ungersk syrén utveckla ett mer robust bladverk.
  • Varje blad är cirka 5-12 cm långt.
  • Bladen är mörkgröna under den varma årstiden, och får sedan höstfärger i gult och orangebrunt.

Blomning

  • Blomningen sker under försommaren.
  • Den vilda arten får blommor som är mörkrosa eller mörkt rosalila. Om du köper en kultivar eller hybrid, kontrollera vad som gäller för just den eftersom det varierar.
  • Varje enskild blomma är liten (de brukar inte bli längre än 1,5 cm långa), men de sitter många tillsammans och varje klunga kan vara uppemot 15 cm lång.
  • Blommorna har en trevlig doft och lockar till sig pollinerande insekter.

Frön

Fröna hos ungersk syrén sitter i släta frökapslar, vilka är bruna och torra. De ligger två frön i varje frökapsel. Fröna har vingar, så att de kan spridas med vinden.

Skötselråd för ungersk syrén

Växtzon

I Sverige är arten härdig i växtzon I-VI, vilket innebär att den kan klara sig tämligen långt norr ut, särskilt längs Östersjökusten. Det finns även exempel på ungersk syrén som växer i växtzon VII, men det är mer vanskligt att plantera dem i den zonen och det gäller verkligen att både hitta ett gynnsamt läge och ha en god portion tur för att det ska gå bra.

Blåst

Ungersk syrén brukar klara sig bra även på öppna, blåsiga platser. Om man väljer mellan ett läge som är mer skyddat men också mer skuggit och ett annat läge som är soligare, men också mer öppet och utsatt för vind, är det soliga läget att föredra.

Sol

Plantorna utvecklas bäst i soliga lägen. Ungersk syrén brukar kunna klara sig även i halvskugga, men trivs inte lika bra. Mer skugga än så rekommenderas inte. I naturen växer ungersk syrén längs vattendrag i bergen där den får mycket mer sol än vad den skulle ha fått inne i de närliggande skogsområdena.

Jordmån

Det här är en ganska flexibel art när det gäller jordmån, men om du vill ge din nyplanterade syrénhäck så bra förutsättningar som möjligt är vår rekommendation att du planterar i jord som är mullrik och har gott om näring. Bäst trivs ungersk syrén där jorden har en bra ballans – den ska vara väldränerande, men samtidigt fuktighetshållande. Kort sagt: långvarigt fuktig jord är bra, långvarigt blöt jord är dåligt.

Det finns indikationer på att ungersk syrén gynnas av kalk i jorden.

Gödsling

Gödsla med trädgårdsgödsel eller naturgödsel.

Vattning

Låt inte jorden torka ut helt mellan vattningarna.

Att plantera en solitär ungersk syrén

Rekommenderat plantavstånd för solitärer är 125 cm.

Att plantera en syrénhäck av ungersk syrén

För att få en tät häck någorlunda snabbt rekommenderar vi 3-4 plantor per löpmeter när du anlägger en häck av ungersk syrén.

Innan plantering, blanda upp trädgårdsjorden med mull och planteringsjord.

Beskärning

Klipp den ungerska syrénen strax efter blomningen. Om du behöver göra en kraftigare klippning – till exempel för att forma en häck – gör det under vårvintern, innan tillväxtsäsongen startar igen för plantorna.

Förökning

Det är vanligast att man förökar ungersk syrén med sticklingar, men om dina plantor producerar rotskott kan du ta tillvara på dem och plantera på önskad plats i trädgården. Att fröså Syringa josikaea är inte vanligt förekommande, men är möjligt.

Att använda sig av sticklingar

  1. Klipp av halvförvedade kvistar, med klack.
  2. Tag bort bladen från de nedre två-tredjedelarna av kvisten, så att bara den övre tredjedelen har blad kvar.
  3. Gör i ordning en kruka med med blandning av sand och torv.
  4. Stick ned den bladlösa delen av sticklingen i sand-torven.
  5. Det är bra att hålla sticklingen fuktig medan den etablerar sitt rotsystem, så det är vanligt att man placerar krukan i en drivbänk eller liknande där risken att torka ut är lägre.
  6. När sticklingen har rotat sig kan den planteras ut på hösten.