Vinterliguster

Vinterlinguster brukar vi kalla växter i Lingustersläktet (Lingustrum) som behåller sina gröna blad långt in på vintern och inte tappar dem förrän på vårvintern när det börjar bli dags för nya blad att spricka ut inför nästa säsong.

Vinterliguster är ett vanligt val för platser där man vill ha en häck eller ett buskage som inte står kalt under vintern – särskilt om man inte är sugen på att använda sig av städesgröna barrträd utan vill ha vanliga blad. På våra breddgrader här i Sverige är utbudet definitivt inte enormt när det gäller lämpliga häckväxer som har gröna blad och inte tappar dem inför vintersäsongen, så det är inte svårt att förstå varför vinterliguster blivit så omtyckta. Vinterliguster fungerar till exempel bra där man vill ha ett tätt insynsskydd som inte står naket och glest mellan senhösten och lövsprickningen.

Viktigt: Många arter och släkter i Ligustersläktet (Ligustrum) är inte vintergröna utan får höstfärger och tappar sina blad inför vintern. Om du har beundrat grannens vintergröna häck och fått veta att det är en ligusterhäck, kliv inte in på plantskolan och köp vad som helst som har ordet liguster på etiketten. Om det är en vintergrön liguster du är ute efter är det viktigt att du väljer rätt. Du bör också dubbelkolla att den verkligen är lämplig för din växtzon och läget.

Två exempel på vintergröna ligustrar som är populära häckväxter i Sverige är Ligustrum vulgare ’Atrovirens’ och Ligustrum vulgare ’Liga’ som finns hos många plantskolor och trädgårdsbutiker. Bägge är härdiga till och med växtzon fyra i Sverige.

Ligustrum vulgare ’Liga’

Den här kultivaren behåller sina gröna blad länge och är härdig till och med växtzon fyra. Med rätt klippning blir den en tät och robust häck. Dock växer sig Liga vanligen inte högre än 2-3 meter, så vill man ha en högre häck än så får man välja något annat alternativ, till exempel Atrovirens som kan bli uppemot fyra meter hög.

Precis som de flesta andra vinterligustrar klarar Liga av hård beskärning och kan formklippas. Den får mörkgröna blad. Blommar med vita blmmor, vanligen i juni. Hårt ansade häckar av Liga brukar inte blomma så mycket eftersom man putsat bort de ytterkanter där blommorna skulle ha utvecklats.

Blommorna utvecklar bär, vilka inte ska ätas eftersom de är giftiga för människor.

Växtzon: I-IV i Sverige

Läge: Sol eller halvskugga. Blir det för skuggigt är det svårt att få häcken att växa sig tät.

Jordmån: Inga högra krav. Bra dränering rekommenderas, och är extra viktigt för en nyplanterad häck.

Vattning: Tills plantorna har etablerat ett bra rotsystem bör man vattna två gånger i veckan under torrperioder under växtsäsongen. Därefter brukar det räcka med vatten en gång i veckan under torrperioder.

Gödning: Gödsel gör att häcken växer snabbare. Bästa tiden på året att gödsla är våren.

Ligustrum vulgare ’Atrovirens’

Den här kultivaren påminner väldigt mycket om Ligustrum vulgare ’Liga’ och har i sort sett samma krav vad gäller växtzon och skötsel. Ligustrum vulgare ’Atrovirens’ växer sig dock högre, uppemot fyra meter, och väljs därför gärna där man vill ha en rejält hög häck eller högt buskage av vinterliguster – till exempel som insynsskydd och bullerskydd.

Tips för dig som vill anlägga en häck av vinterliguster

• Det gängse planteringsperioderna är april – juni och på hösten. Plantera inte om jorden är frusen.
• Det brukar fungera att plantera krukodlade (inte barrotade) även under sommaren, men då får man hålla ordentlig koll så att plantorna inte blir uttorkade och/eller solskadade.
• En tumregel är att du behöver 3-4 plantor av vinterliguster per löpmeter häck.
• Plantor av vinterliguster avsedda för häckplantering brukar säljas både som barrotade och i kruka. Värt att tänka på är att ligusterplantor som är barrotade är mer känsliga för sol och vind när de är nyplanterade jämfört med de som kommer i krukor och har en fin rotklump. Det tar längre tid för en barrotad liguster att etablera sig i trädgården och risken för att det misslyckas är högre. Att plantan måste lägga längre tid på att etablera sig innebär också att det tar längre tid innan häcken blir så hög och tät som man vill ha den. Dock brukar barrotade vara mycket billigare än de i kruka, så har man inte någon brådska – och är okej med den högre risken – kan barrotade vara ett lockande alternativ.
• Innan plantering, undersök jordmånen. Om jorden inte dränerar väl, förbättra dräneringen. Vinterliguster har inte några knepiga krav på jordmånen, men jord som dränerar illa är ett dåligt utgångsläge för en nyplanterad vinterligusterhäck. Luckra också upp jorden innan plantering, det gör det lättare för rötterna att etablera sig.
• När du gräver ett dike för plantering av vinterliguster från kruka, gräv diket minst dubbelt så djupt och brett som rotklumpens diameter. Som nämnts i punkten ovan: att luckra upp jorden kring rotklumpen gynnar plantans etablering.
• Om man väldigt gärna vill göra en liten beskärning i samband med plantering för att jämna till kan man göra det, men det är bättre att vänta med beskärning tills plantorna hunnit etablera sina rötter.
• Under första växtsäsongen efter plantering bör man vattna två gånger i veckan under torrperioder.
• Det är vanligt att en nyplanterad vinterliguster blir brun och ser hängig ut. Det beror på att den lägger sin kraft på att etablera sig under jord.

Tips för att beskära en häck av vinterliguster

• Vinterliguster tål hård beskärning.
• Grundrekommendationen är att man beskär sin vinterlinguster minst en gånger per år, och sedan putsar minst två gånger.
• Om du vill göra en hård beskärning är vårvintern den bästa tidpunkten för detta.
• Putsning bör ske en gång i juni efter första skottet och en gång på hösten.
• Vill man uppmuntra ligusterhäcken att växa sig ännu tätare kan det krävas mer åtgärder än desssa grundkrav. Det samma gäller om man vill ha en strikt formklippning av häcken – då kan man behöva putsa ofta.

Hjälp – min vinterliguster tappar sina blad för tidigt!

Även plantor som säljs som vinterliguster kan tappa sina blad tidigt under vintersäsongen om man har otur. Här är några vanliga orsaker:

• Plantorna har inte hunnit rota sig väl ännu. När de etablerat sig bättre på platsen kommer de förhoppningsvis att bli bättre på att behålla sina blad.
• Vintern är ovanligt kall och ligustern reagerar genom att fälla bladen. Nya kommer att växa ut igen på våren.
• Växtzonen är inte lämplig för den sort av vinterliguster du planterat, eller så är läget ovanligt påfrestande trots att du planterat inom rätt växtzon. Inom respektive växtzon finns det vanligen platser som är så utsatta att de egentligen borde räknas som en högre växtzon.

Giftinformation om Ligustrum vulgare

Ligustrum vulgare innehåller ämnen som har irriterande egenskaper och kan orsaka förgiftningar hos människor. Detta gäller inte bara vintergröna varianter, utan hela arten. Hela växten är olämplig att förtära, inklusive bären. Vanliga symptom på förgiftning är magont, illamående, kräkningar och diarré. Vid en allvarligare förgiftning kan även andra symptom uppstå. För mer information, kontakta Giftinformationscentralen. Vid misstänkt akut förgiftning kan man ringa det vanliga larmnumret 112. Om det inte är så bråttom kan man ringa 010-456 6700 istället.

Om du är orolig över att barn ska lockas att äta bären (de ser ut som mörkblå druvklasar i miniatyr) kan du ansa din ligusterhäck så att inga bär bildas. Det är vanligt att det inte blir några bär på hårt klippta häckar, eftersom blomknoppar och blommor vanligen utvecklas i ytterkanten på busken och därför klipps bort innan de hinner producera frukt. Man kan hålla koll på sin häck och klippa bort eventuella blommor som ändå uppstår, och sedan göra en inspektion igen senare för att se om man missat några blommor som är på väg att bilda bär.

Är vintergrön det samma som städesgrön?

Nej, men i vardagsspråket är det vanligt att blanda ihop de två begreppen. När man köper plantor till trädgården är det därför bra att dubbekolla så man vet vad man kan förvänta sig.

• En städesgrön växt är grön året runt. Bladen byts ut kontinuerligt, så växten blir aldrig naken. De flesta svenska barrväxter, till exempel våra inhemska tallar och granar, är exempel på växter som är gröna året runt. Järnek och buxbom är två andra exempel på städesgröna växter.
• En vintergrön växt kommer att gå igenom en period när den fäller sina blad synkroniserat, men till skillnad från till exempel ett äppelträd kommer den inte att fälla dem på hösten och stå naken ända till bladsprickningen på våren. En vintergrön liguster kommer till exepel att fälla sina blad under senvintern eller vårvintern, för att göra plats för de nya bladen. Det finns också exempel på växter som fäller sina löv på sommaren och får nya på hösten, som de sedan behåller gröna över vintern.